Det är fyra år sedan jag slutade röka, och ända sedan dess har jag tjatat på R att göra detsamma.

Han har faktiskt lyckats sluta... En sisådär fyrtio gånger. Det går med andra ord inget vidare.

Tjatet eskalerade givetvis i och med sonens ankomst, men det hjälper ju föga. Han röker inte ofta, och aldrig när sonen är med, men han röker.

Idag deklarerade sonen att när han blir stor ska han röka! Jag sa att det får han inte, att det är äckligt att röka. Det höll han ju med om.
Men sen fick han tag i en godisklubba. När den var uppäten satt han och försökte suga på pinnen.
- Mamma, jag röker!

Efter tandborstningen kom han upp till sängen och grät. Pinnen hade han ju slängt men nu ville han ha den tillbaka.
- Jag vill röka! Jag vill rökaaa!

Hoja. "Barn gör inte som du säger, barn gör som du gör."
Slutar inte R röka snart ska jag misshandla det där nikotinbegäret ur honom!

 

mamma

11 januari 2009 09:48

underbart, du har kommit på den ultimata sluta-röka-metoden. Stryk!

 

sofie

11 januari 2009 10:58

stryk fixar allt. när jag är klar ska han vara glad om han slipper respirator, han kommer inte ha en tanke på att röka.

 

zappalainen

11 januari 2009 14:24

släng in en smäll från mig också, bara för att!

http://zappalainen.bloggagratis.se

 

Nina

11 januari 2009 14:39

Uääääkk!ja lite stryk kan man alltid ge..hjälper det inte så slår man lite till

 

sofie

11 januari 2009 14:39

absolut! vart ska smällen utdelas?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...