Jag och sonen sitter och fikar. Samtidigt så spanar han ut genom fönstret.
Plötsligt ropar han:

- Mommo kommer!
- Jaså, frågar jag.
- Jag älskar mommo.
- Jag vet.
- Mommo inte komma, mommo är sjuk.
- Jo, mommo har varit sjuk.
- Mommo komma sen.
- Det gör hon säkert.

Sen fortsätter han att äta, medan han tittar ut och fortsätter spana efter mommo.

 

mommo

1 januari 2009 13:39

älskade lilleman, man blir tårögd

 

Nanne

1 januari 2009 16:43

Nåå :) va gulligt med barn! hoppas ni hade en bra nyårsafton :) kram!

http://nadjafors.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...