Alltså, va fan? Vart tog lovet vägen? Jag hade för mig att det var här någonstans, men imorgon är det visst tillbaka till verkligheten som gäller. Hade det inte varit för dagislämning så hade jag kunnat få mig en ordentlig sovmorgon. Jag börjar först kl 14 men måste upp 6.30 ungefär. Nåja, man kan inte få allt, och en lugn ensam morgon går inte heller av för hackor. Nu ska jag se om jag lyckas natta barnet. Det går inte så bra, pappan är klart bättre på den här typen av arbete. Sen när minigrisen sover ska vi kolla någon serie och äta Ben & Jerry-glass. Cookie dough blir det, en av mina favoriter. Nu måste jag undersöka om det finns sömnmedel för små snart-tre-åringar med attitydproblem.

Vad är det med barn egentligen? Varför ska det vara så omöjligt att sova då man är ledig? Jag sätter 1000 spänn på att grabben kommer snarka som en liten gris imorgon och att man kommer få slita honom ur sängen.
Men är man ledig.... Då är det inga problem att kliva upp innan fan själv.
Idag fick jag faktiskt sova lite längre än till sju, så jag ska väl inte klaga... Zzzz... Han har förresten börjat fråga efter nappen igen. Det är flera veckor sen han har slutat och han har varit jätteduktig. Jag trodde inte att han tänkte på det så mycket längre. - Mamma, måste ha nappen tillbaka. - Men du har ju gett dem till Ebba. Det är ju bara bebisar som har napp. Du är ju stor nu. - Men jag är liten nu!