Nåt måste jag ha gjort rätt här i livet, eller så finns det någon högre makt som älskar mig oerhört mycket, för annars vet jag inte vad som gjort att jag fått en så underbar son! Än mindre vet jag hur han har lyckats bli så artig och snäll och social. Innan vi gick och borstade tänderna höll han på att köra med några bilar i soffan, och på mig. Plötsligt var min fot lite i vägen och så sa han åt mig att flytta på den. När jag gjorde det så sa han: - Tack för hjälpen! Det har jag aldrig hört honom säga förut. Han har börjat tacka för maten också. Hur gulligt som helst! Och han tackar alltid jätteartigt när han får något han vill ha eller när han får hjälp med något. Tur att dagis finns, så jag får lite hjälp med att uppfostra honom :-P Såhär trött var han idag. Det tog nog inte ens fem minuter så sov han som en liten gris!

 

eve

20 september 2008 20:51

Så sött med en artig pojk!

http://nueva.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...