Jag är sämst i världen på det här med mejl. Jag orkar inte gå igenom allt jag får. Det finns mejl sen flera månader tillbaka som bara väntar på att få bli öppnade. Ibland lyckas jag hitta lite ork att gå igenom litegrann, men jag kommer aldrig att bli någon mejlmänniska.

Idag hittade jag detta, och eftersom jag absolut inte orkar hålla på att skicka vidare allt jag får så lägger jag ut det här.

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att
hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och
två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet
framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket
stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med
golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full.
Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken . Han
skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna.
Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att
den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken .
Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken
var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och
hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det
återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna
skrattade.

Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er
att den här burken representerar ert liv.

Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn och annat
som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick
förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika
ert liv.

Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb,
bil

Sanden representerar allt annat - småsakerna.

Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att
få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker
finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och
förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ta
vara på dina nära och kära.

Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet
representerar.

Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.

Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än
känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.

Jag har extrem träningsvärk i rumpan. Det gör ont att gå. Hmm.. Jag måste knalla upp på Luossatoppen fler gånger med andra ord. Varje nyvaken liten muskel i min otränade bakdel är en bra muskel! Imorgon ska jag unna mig en lunch på stan. Och så ska jag försöka hitta något varmt åt grabben på Lindex, och kanske shoppa loss lite på Apoteket. Ja, jag får min slant imorgon. Slant passar bra, för det är inte precis några big bucks vi talar om. Om man skulle köpa sig en Triss imorgon också.. If you're not in, you can't win!

Gör man något så är det fel, men gör man inget så är det fel det med. Undrar om det blir rätt nångång?

Jag blir så jävla förbannad!

Ska man kunna göra sådär mot en annan människa och sen KOMMA UNDAN?! Jag fattar inte. Jag är helt chockad!
Den här människan är helt jävla livsfarlig och han får komma hem till sin familj?! Hem till sin lilla försvarslösa dotter, som mycket väl kan vara den som råkar illa ut nästa gång?
Jag hoppas socialen sveper in där fort som fan och tar det stackars barnet därifrån.

Vad faan! I denna familj så är det en som reagerar. EN!! Det är helt obegripligt. Jag fattar ingenting. Hjärnan kokar över av ilska, jag hittar inte ens ord längre.

Jag brukar säga att jag inte önskar livet ur någon, men jag vet inte längre..

Igår tog jag mig hem på prick 50 minuter. Idag hade jag siktet inställt på 40. Men näpp, 41 tog det. Såååå nära, men ändå inte där. Fan.
Nå, det är väl bara att försöka igen någon annan dag.

Imorgon är jag och grabben bjudna på teparty. Det kan bli najs!

Gud så härligt det är att vakna till dimma och 2.7 grader. Inte. Inte inte inte. Grabben har fått börja använda overall. Inte så mycket kläder under naturligtvis, men ändå. Jag hatar kyla. Har alltid gjort och kommer alltid göra. Så fort jag har råd ska jag köpa mig ett hus i något Medelhavsland! Så det så. Nu har jag iaf klätt på mig ordentligt. Ska ta en promenad hem från skolan som igår, men jag tänkte försöka vara snabbare idag. Får se hur det kommer gå..