Så idag är det den, förhoppningsvis, sista dagen på länge som jag behöver kliva upp klockan sex. Men det är skönt att slippa stressa så förbenat på morgonen, så det är värt att kliva upp tidigt. Under makens nästa förmiddagsvecka måste jag kanske kliva upp kl 05.30 för att hinna med allt på morgonen. Men det går väl det också. Och det är inte helt säkert att det blir så ändå, jag har ju inte fått det riktiga schemat ännu. Men att man aldrig lär sig. Trots att man vet vilken tid man ska upp sitter man och pressar till nästan midnatt framför något program på tv. För någon kväll sedan var det ett intressant program om hur det går till när de bygger flygplan, och inte vilket flygplan som helst utan Airbus A380. Inte kunde jag slita mig. Nu väntar jag på att del två ska sändas och då blir det mest troligt en lika sen kväll igen. Att man aldrig lär sig.

 

peka

29 augusti 2008 11:24

Men du har ju sån smart box. speeeela in :P

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...