Jag och Adde träffade minsann på Peka under promenaden till dagis.
När vi skiljdes åt pratade Adde om Peka och att hon skulle gå till jobbet och åka rutschkana. Min unge vet grejer han.

Min onda sida hittade en alldeles förträfflig bok på nätet idag. Försöker komma på om jag känner någon hypokondriker att ge den till, men det är nog dåligt med det... Men det hade varit roligt, moahahahaha!

Och så hittade jag ju en så myyyysig bild som jag bara måste visa åt moder, moster och syster. De har ju samma störda fobi som jag har.

Inte såå farlig kanske, men lite äcklig var den allt.... Blä.
Undrar om vår fobi har ett namn ens?

Beskåda!
De första spadtagen:


Efter:


Det är ju fortfarande stökigt och så, men ja, ni ser ju.
Nu ska det bara upp nån hylla eller två. Nästa sommar blir det förhoppningsvis målning och nya utemöbler.
Och idag kommer förhoppningsvis lite nya blommor till de halvfulla rabatterna. Det blir nog bra det här.