Det gick inget vidare på gymmet idag. Nästan direkt började vänstra låret att göra ganska ont, men som den envisa typ jag är kämpade jag ihop 20 minuter, och 2,57 km, i alla fall. Tog det ganska lugnt alltså, men det straffade sig under promenaden hem sen, då muskeln nästan krampade. Överansträngning tror Roger, och det kan väl stämma.. Men jag har ju knappt ansträngt mig överhuvudtaget den senaste veckan. Kanske är jag bara stel och ja, lika otränad som förr. Körde bara 25 minuter styrke också, men det fick räcka för idag. Ska kanske träna imorgon igen.

Efter gymmet gick jag på stan tillsammans med en kompis som jag inte har träffat på flera år faktiskt. Riktigt trevligt, och så fick jag äntligen glo lite på hennes söta dotter! Jag är glad att jag inte har nån liten bebis längre.

Nu ska jag lägga mig i soffan och vänta på min älskade Dr. House!

Piis, lavv änd aanderstäänding

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...