Igår när vi hämtade Adrian från dagis började nåt larm tjuta. Högt. Riktigt högt. Vi drog på Adrian overallen och sen kutade vi ut till bilen! Hade vi stannat en sekund längre hade vi nog blivit hörselskadade hela bunten.
Jag tycker synd om de stackars barn som var kvar på dagis, som fick sitta och lyssna på det där. De gick över till en annan avdelning, men det låter ju där också, om än inte lika högt.

Adrian har pratat mycket om det där larmet.
Han har sagt "larmet låter" flera gånger, och hållt sig för öronen.

Jag frågade om larmet imorse. Tydligen är det nåt larm på nån annan avdelning som inte riktigt funkar (inte brandlarmet tydligen, men minns inte vad det var för larm..). En morgon hade det tjutit tre gånger, och då hade de kopplat ur det. Tror de hade gjort det igår också.

Huja, alla stackars små öron!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...