Adrian kräktes natten till torsdag förra veckan. Sen har han varit pigg som en mört och glad som en lärka medan hans föräldrar har varit sjuka som aldrig förr.

Igår kände vi oss alla pigga och krya, så idag fick han gå tillbaka till dagis.
Lämnade honom den vanliga tiden och så åkte vi hem och vilade, för efter nattens äventyr (nattskräck igen?) så var vi båda helt slut.

Vid 11 ringde de från dagis. Adrian hade kräkts ner hela sig!
Roger var ute och hämtade vår nya box (har fixat com hem istället för boxer), så när han kom hem var det bara att åka raka vägen till dagis.
När vi kom fram hade han kräkts ännu en gång.

Nu, fyra-fem kräkningar senare ligger gullet och sover på soffan. Helt slut, stackarn.

Konstigt. Han som har varit så pigg!
De sa på dagis också att han har varit så pigg och glad och busig hela morgonen, och han hade lekt bättre än vanligt. Han hade t.o.m sjungit med lite under samlingen.

Nå, det är bara att vara hemma. Jag har missat över en vecka på Jobbvägen. Känns inte bra. Nya tag nästa vecka, förhoppningsvis!

 

Nina

29 november 2007 14:25

Nå stackars unge!måste nästan utbilda mig till barnmorska så jag kan alla sjukdomar sommin bebis kan tänkas få i framtiden.,..

 

eve

29 november 2007 15:41

Nu är ju Elias oxå magsjuk.. Men dom kan ju bli sjuka/friska hux flux, dom där ungarna är inte så sega som oss!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj, vad det har hänt grejer här!Nu blir jag ju sugen på att byta tillbaka till min gamla blogg igen... Argh, denna beslutsångest!Snart ska vi iväg till plastsyster. Hon har fyllt 20 och det ska ju firas såklart.Jag har ett specialbeställt halsband åt...

Kan någon ge mig en välbehövlig spark där bak så jag kommer igång med att göra lunch? Jag är hungrig men kommer mig ändå inte för att slita mig ur soffan. Är man slö eller är man slö?Nä, nu jävlar får det vara nog!...

Följ min blogg med bloglovin

... men det är faktiskt svårt att bestämma sig. Jag har alltid sådan beslutsångest. Skaaaaa jag veeeerkligen? Eller? Njaaaa, kaaaaaanske... Eller?...

Jag saknar min gamla goa blogg litegrann. Den må vara tråkig, men den är ju ändå "min" på nåt sätt... Hur kan man vara så ambivalent som jag?På blogg.se har jag inte ens hälften så många läsare som här. Kanske är det dags att komma hem?...