Suck. Jag är besviken och ledsen idag. Hela dagen har gått i depressionens tecken, och det är inte kul alls.
Jag vet precis vart det gick fel.
Roger och jag satt och pratade om lunch. Funderingarna kretsade kring Kafe Rost såklart. Men så - Rogers telefon ringer. Och javisst är det från jobbet. Och så blev man ensam. Igen. Trist!
Och fast jag inte menar det går min besvikelse ut över Adrian. Jag har haft noll tålamod idag. Han märker det såklart, och blir extra pipig och gnällig.

Roger ska jobba tisdag och onsdag också. Trist. Det känns som att jag bara är ensam hela tiden. Eller så känns det så idag för att jag är så nere. Jag vet inte riktigt. Hur som helst är det jävligt trist.
Jag vill bli glad nu.